Vad är det som händer?! Vill bara bort från allt och alla, känns som allt bara flyter ifrån mig. Allt, allt, allt. Känner mig så jävla tom, ingen utstrålning alls längre. Det är som att alla bara försvinner från mig, ingen vill vara med nån sån här typ, det förstår jag gott och väl för det skulle inte jag heller vilja vara. Vad har hänt med den glada, busiga Sandra? Tänker så mycket om det med pappa nu, han är den som betyder mest i mitt liv. Det jag ser framför mig är hans begravning, och alla fina blomarrangemang. Snälla Gud, jag vill inte. Allt är förstört! Jag håller på att bli förstörd. Rädda mig någon, jag vill inte fortsätta falla..

Nu är det lov i alla fall, då får jag chans att vila och bara vara. Hade trevligt igår med tjejerna också, tack.

Wops! För fem minuter sen började Wallander så ska dra mig mot TVn.

Hejs!