Vad kan jag säga mer än tack, tack tusen gånger om. Det var precis det här snacket jag behövde, få ur mig allt som bara ligger och trycker. Folk som själva har varit med om de, som har lyckats kravla sig upp igen, dem är värdefulla att prata med. Jag förstår nu, och ska göra något åt det. Haha, kommer bli ett sjuhelvetes tråkigt lov, men måste man ta det lugnt så är det bara så. Och bara skämma bort sig själv, då är det värt det. Bara för att allt ska bli som vanligt. Nu känner jag mig en smula glad igen : )
Och oj vad jag längtar till sommaren, då man får träffa dig igen! Men du brukar ju dyka upp i skolan var och var annan vecka så blir inte förvånad om jag ser dig där : )

M, tusen TACK!